Bilaga Baskien: Historisk-kronologisk översikt: 200 f Kr: De första historiska notiserna om baskerna. 31 f Kr: Romarna lägger de baskiska områdena under sig. 200-talet: Romarna drar sig tillbaka från de norra delarna av det baskiska territoriet. 400-talet: Baskerna blir praktiskt taget oberoende. 500-talet: Strider med västgoterna och frankerna. 600-talet: Grevskapet Vasconia: baskerna behärskar området mellan floderna Ebro och Garonne. 700-talet: Araberna etablerar sig i Ebros slätt och intar Pamplona. Kamp mot den kristna “ministaten” Asturien och det karolingiska väldet. 778: Slaget vid Roncesvalles. 800-talet: Iñigo Aritza grundar kungariket Pamplona. Fortsatt kamp mot franker och asturer. 900-talet: Kungagriket Pamplona blir kungariket Navarra. Sancho Garcés I avbryter de fredliga förbindelserna med araberna och förvandlar sitt rike till en kristen stat. 1000-talet: Navarras storhetstid. Sancho III härskar över nästan hela det kristna Spanien. 1076: Navarra styckas sönder av Kastilien och Aragonien. 1100-talet: García el Restaurador återupprättar kungariket Navarra. Araberna drivs definitivt ut från La Ribera. 1200-talet: 1234: Den baskiska kungaätten dör ut och Navarra råkar in i den franska intressesfären. Guipúzcoa och Vizcaya hamnar under kastilianskt herravälde. 1285: Navarra införlivas med Frankrike. 1300-talet: 1328: Navarra åter oberoende. 1332-87: Carlos II av Navarra deltar i hundraåriga kriget på Englands sida. Därefter hamnar Navarra under kastilianskt inflytande. 1332: Alava ansluter sig till Kastilien och får i gengäld omfattande privilegier. 1342: Vizcayas särrättigheter och privilegier kodifieras i el Fuero Viejo de Vizcaya. 1400-talet: 1425: Blanca I av Navarra gifter sig med Katalonien/Aragoniens arvtagare Joan II. 1441: Blanca dör och ett grymt inbördeskrig mellan anhängarna av Joan - agramonteses - och anhängarna av dennes och Blancas son Carlos av Viana - beamotetes - bryter ut. 1448: Staden Mondragón i Guipúzcoa brinner ned i samband med de blodiga släktfejderna mellan aide nagusiak. 1479: Den tillfälliga personalunionen mellan Navarra och Katalonien/Aragonien upplöses. Striderna mellan agramonteses - den pyreneiska adeln - och beaumontese - bönderna och städerna i Navarra - blossar upp på nytt. 1500-talet: Den äldre baskiska industrins storhetstid. Baskerna spelar en ledande roll i Spaniens stormaktspolitik. 1512: Hertigen av Alva ockuperar Navarra. 1515: Navarra (utom Basse-Navarre-som förblir oberoende) införlivas med Spanien men behåller en omfattande autonomi. 1526-27: Samtliga invånare i Vizcaya och Guipúzcoa blir förklarade hidalgos (adliga, frälse) 1529: Guipúzcoas autonoma myndigheter bestämmer att alla som deltar i Juntas Generales måste behärska spanskan i tal och skrift. 1589: Basse-Navarre blir en del av Frankrike. 1600-talet: Ekonomisk tillbakagång. 1613: I syfte att beröva bönderna deras politiska inflytande, beslutar Vizcayas Junta General att alla som inte kan läsa och skriva spanska hädanefter inte skall få bli juntaledamöter. 1631-34: Saltrevolten. Bönderna och hantverkarna i Vizcaya reser sig mot Olivares försök att belägga saltimporten med skatt och Juntas Generales undfallenhet gentemot centralmakten. Olivares tvingas att ge upp. 1700-talet: Sociala konflikter. Vizcaya och Guipúzcoa i spetsen för den spanska upplysningen. 1718-26: Den första machinada: bönderna i Vizcaya och Guipúzcoa reser sig i protest mot Filipe V:s försök att avskaffa tullfriheten. 1756: La Sociedad Vascongada de Amigos del País - Spaniens första “upplysta” förening - bildas. 1766: Den andra machinada: bönderna och hantverkarna går till storms mot jauntxos som spekulerar i spannmålspriserna. Fader Larramendi - den förste nationalisten - dör. 1771: La Sociedad Vascongada grundar el Seminario de Vergara, det första sekulariserade gymnasiet i Spanien. 1789: Den franska nationalförsamlingen avskaffar de tre fransk-baskiska provinsernas särrättigheter och självstyrande institutioner med de baskiska representanternas samtycke. 1800-talet: 1804-07: La Zamacolada: folkligt uppror mot Godoys försök att införa värnplikten i Vizcaya. Provinsen ockuperas militärt. 1808-13: Napoleon avskaffar självstyret. Baskerna deltar i det spanska frihetskriget. 1833-39: De baskiska provinserna blir det första karlistkrigets viktigaste krigsskådeplats. 1837: Liberalerna avskaffar de självstyrande baskiska institutionerna. 1839: 31 augusti. Överenskommelsen vid Vergara: Espartero förpliktigar sig att respektera Fueros mot att karlisterna lägger ned vapnen. 25 oktober: Fueros bekräftas men med förbehållet att de inte får äventyra monarkins konstitutionella enhet: den baskiska suveräniteten erkänns inte längre. 1841: Navarraparlamentet förlorar sin lagstiftande makt. Iparraguirre komponerar Gernikako Arbola. 1857: Protester mot en skollag som berövar de lokala institutionerna rätten att utse lärarna. 1862: Kyrkan skapar ett gemensamt biskopsstift för de tre vascongadiska provinserna. 1872-76: Det tredje karlistkriget: nästan hela Baskien i karlisternas händer. 1876: Självstyret i de vascongadiska provinserna avskaffas. Värnplikten införs och baskerna åläggs skyldigheten att betala skatt. 1880-talet: Vizcaya industrialiseras. Invandring. Bilbaos industribälte blir den spanska socialismens starkaste fäste. 1892: Sabino de Arana utger den första nationalistiska skriften. 1894: Socialisterna i Bilbao utger tidningen La Lucha de Clases (“Klasskampen”) där Arana sägs vara ett redskap för jesuiterna. PNV bildas. 1898: Arana blir invald i Vizcayas landsting. 1899: Regeringen och oligarkin slår tillbaka mot Arana. 1900-talet: 1901: Banco de Vizcaya och Banco Hispano-Americano grundas. 1902: Arana fängslas. 1903: Arana dör. 1904-08: PNV expanderar. 1907: Revista Internacional de Estudios Vascos. 1911: Den nationalistiska fackföreningsrörelsen börjar utvecklas. 1914-17: Gyllene tider för den baskiska industrin. 1917-19: Det första nationalistiska genombrottet. Klyftan mellan oligarkin och nationalisterna vidgas. 1918: Den baskiska språkakademin. 1921: Den nationalistiska rörelsen splittras. 1923: De baskiska företagarna hälsar Primo de Riveras statskupp med tillfredsställelse. Baskismen tar sin tillflykt till den kulturella sfären. 1930: Den nationalistiska rörelsen återförenas. Det nya PNV håller sig utanför kampen för att störta monarkin. Acción Nacionalista Vasca (ANC), ett litet ickeklerikalt nationalistiskt parti bildas. 1931: Nationalisterna för en kampanj för baskiskt självstyre som kulminerar i utarbetandet av ett förslag till baskisk författning. Förslaget kritiseras av vänstern och ANC på grund av dess klerikala karaktär. PNV i valkoalition med karlisterna. 1932: Ett nytt autonomiförslag utarbetas av den baskiska vänstern. Nationalisterna accepterar det men inte karlisterna. Samarbetet mellan PNV och karlisterna avbryts. Navarra hamnar utanför autonomiförhandlingarna. 1934-36: PNV orienterar sig mot mitten. Partiet ställer sig neutralt i den spanska vänsterns oktoberrevolution. Högerregeringen i Madrid förhalar autonomiförhandlingarna. Separatisterna inom PNV bryter sig ur partiet. 1936: Förhandlingarna om autonomi återupptas efter folkfrontens seger. Det fascistiska upproret slås ned i Vizcaya och Guipúzcoa men lyckas i Alava och Navarra. September: Fascisterna erövrar San Sebastián och Irun och når fram till floden Deva. 1 oktober: Det spanska parlamentet godkänner autonomin. 7 oktober: Aguirre blir president i en koalitionsregering med den baskiska vänstern. 1937: 31 mars: Fascisterna inleder offensiven mot Euskadi. 26 april: Tyska bombplan raserar Guernica. 19 juni: Bilbao kapitulerar. Tiotusentals basker går i landsflykt. Autonomin avskaffas. September: Sveket vid Santoña. 1943: Euzko Naya. 1944: Den baskiska regeringen omorganiserar sig i exilen. 1945: Alla de demokratiska baskiska krafterna samlas bakom Agueirre. 1947: De första stora protestdemonstrationerna. 1951: Politisk generalstrejk: PNV:s sista aktion. 1951-64: Det dystra årtiondet. 1956: Baskisk världskongress i Paris. 1957: Ungdomen överger PNV. 1959: ETA föds. Det ekonomiska undret börjar. 1960: Aguirre dör. Det baskiska prästerskapet börjar revoltera. 1962: Vasconia: ETA:s ideologi börjar ta form. Arbetarrörelsen återuppstår. 1963: Polisen spränger ETA. 1964: PNV återupptar den fredliga kampen mot regimen. ETA kommer på fötter igen. De radikala prästerna ansluter sig till en olaglig fackförening. 1965: ETA:s första kongress inne i det spanska Euskadi. ETA:s första väpnade aktion. De första motsättningarna inom ETA. Den baskiska kulturen börjar blomma på nytt. 1967: ETA:s femte kongress: ETA får sin definitiva ideologiska profil. 20 präster fängslas. ETA får sin första martyr. 1968: Kriget mellan ETA och polisen börjar på allvar. Undantagstillstånd i Guipúzcoa. 1969: Strejkvåg. Polisen står tillfälligt ut ETA. 1970: ETA:s andra sprängning. Burgosprocessen. 1971: ETA återuppstår starkare än någonsin. 1973: Carrero Blanco mördas av ETA. 1974: Konflikten mellan den spanska staten och den baksiska kyrkan når sin höjdpunkt när biskopen i Bilbao, Antonio Añoveros berör i en predikan det baskiska folkets rättigheter. Attentatet mot cafeterian Rolando i Madrid: ETA spricker i ETA (pm) och ETA (m). 1975: Undantagstillstånd i Euskadi. Ultrahögern ökar trycket. Antiterroristlagen. Franco dör. 1976: Våldet trappas upp. Massdemonstrationer mot polisvåldet och den begränsade amnestin. 1977: Regeringen utvidgar amnestin men fortfarande utan att omfatta ETA-aktivisterna. Kampen för amnestin, attentaten och polisvåldet fortsätter. 1978: ETA tillkännager sina villkor för att lägga ner vapnen. Euskadi får en provisorisk, autonom regering - el Consejo General Vasco (CGV). Den första lagliga Aberri Eguna firas utan incidenter av 200.000 människor. PNV godkänner inte den nya spanska författningen. Våldet fortsätter. 1979: Euskeraundervisningen i skolan blir tillåten. ETA (pm) genomför en kampanj mot turismen i Spanien. De tre vascongadiska provinserna får självstyre. ETA fortsätter dock kampen. Den baskiske exil-presidenten Leizaola återvänder till Baskien och överlåter den historiska legimiteten till CGV:s president. 1980: PNV vinner valet till det autonoma parlamentet. Källa: Pau Puig i Scotini; Baskien och Katalonien. Den långa vägen till självstyre. (1986), sid 164-185