4.3 Parternas beteende
4.3.1 ETA:s beteende När Franco levde sökte ETA att delegitimisera regimen, öka och mobilisera de baskiska nationalisterna och påvisa ineffektiviteten i den spanska statens underkuvande av baskerna. Trots demokratiseringsprocessen och beviljande av autonomi i Baskien, fortsatte ETA att genom våld söka mobilisera baskerna för att uppnå sitt fundamentala mål, ett självständigt Baskien, nu med delegalisering av den demokratiska regimen, inklusive den nya baskiska. ETA försökte uppnå sina mål genom att påverka attityderna och beteendet hos framför allt sex olika målgrupper; den spanska regeringen, militären, spansk folkopinion, det baskiska folket, speciellt de med nationalistsympatier, och ETA-anhängare och aktivister. Under perioden 1981-1985, när PNV kontrollerade den baskiska statsapparaten och när den socialistiska regeringen kom till makten i Madrid, minskade graden av ETA-våldet betydligt. En av orsakerna var säkert ETA-pm:s upplösning 1981. Men andra faktorer som ledde till ett mindre gynnsamt klimat för våld var att den demokratiska regimen överlevde kuppen, att enpartiregeringarna, både i Madrid och Vitoria, dominerade och att institutionaliseringen av den regionala politiken hade på börjats. Ändå fortsatte terroristattackerna på en nivå som låg högre än på den sena Francoperioden och fortsatte att ha negativ inverkan på det baskiska samhället och på den demokratiska regimen.
|