2.1 Landet, folket och språket
Baskernas land - Euskadi - är ett litet land. Ytan är inte större än 20.439 km², dvs mindre än Småland. Det består av sju olika historiska landskap: Vizcaya, Guipúzcoa, Alava, Navarra, Labourd, Basse-Navarre och Soule. Medan de fyra första landskapen ingår i den spanska staten, tillhör de tre senare Frankrike. Merparten av Baskiens yta - 17.582 km² - ligger dock i Spanien. Bortsett från några korta perioder under medeltiden har de sju baskiska provinserna aldrig utgjort en politisk enhet. Euskadi brukar indelas i två naturliga regioner: den norra och den södra.

Baskerna har aldrig varit ett talrikt folk. År 1900 bodde i det spanska Baskien en miljon människor. Numera bor där 2,9 miljoner, vilka representerar 7,5% av den totala befolkningen i Spanien. Den mest tätbefolkade provinsen är Vizcaya. Där bor nästa hälften av invånarna i spanska Baskien. I de tre franska provinserna bor 8,2% av befolkningen och ytan utgör 14,3% av territoriet. De fyra baskiska provinserna är indelade i två autonoma, självstyrande regioner, där varje region har olika sociala strukturer, institutioner och och partisystem; Navarra med 17,6% av den baskiska befolkningen och 50,5% av territoriet och Euskadi, bestående av Alava, Guipúzcoa och Vizcaya. Varken Navarra eller Euskadi är etniskt homogena. I Euskadi är ca 30% av befolkningen födda utanför regionen och ytterligare 11% är första generationens basker.

Baskerna har kallats för det gåtfulla folket eftersom ingen riktigt vet varifrån de kommer. En teori är att baskerna föddes ur en blandning av olika föriberiska pyreneiska folkslag. Dagens basker är ett blandfolk som inte skiljer sig nämnvärt i fysiskt avseende från sina nordspanska och sydfranska grannar. Det är dock viktigt att känna till att det i Baskien finns många som anser att baskerna utgör en “ras” för sig.

Baskernas mest särskiljande drag är deras uråldriga språk, euskera, som utgör den enda levande kvarlevan från de språk som talades i Europa före den indoeuropeiska invasionen (omkring 1000-talet f. Kr). Språket talas idag bara i den norra regionen i Euskadi. I Alava och merparten av Navarra är euskera sedan länge utdött. Euskerans historiska tillbakagång har mindre berott på den spanska och franska statens kulturella förtryck än på att baskerna själva övergav språket. Euskera användes exempelvis aldrig som officiellt språk i kungariket Navarra, baskernas viktigaste politiska skapelse. I de övriga provinserna förekom euskera i det offentliga livet, men skriftspråket var spanska eller franska. Den enda institution som brukat euskera i både tal och skrift har varit kyrkan.